Detaljlösningar

Anslutning till bärande vägg.

Väggbeklädnad, kakel eller väggmatta dras ned om lott med sockelbehandling ca 50 mm. Underkanten av väggbeklädnaden tätas med fogmassa typ byggsilikon (ej ättiksyrabaserad).

Figur 1. Övergång mellan golvbeläggning och kakel alternativt väggmatta .

Sockelbehandling med NM Vägg 2000 samma kulör som golvmassan, tjocklek 300 - 400 µm, sockelhöjd (netto: utan omlottskarv med väggbeklädnad) 100 - 200 mm.

Hålkäl mot vägg utformas med radie ca 30 mm med NM Spackel 705 Elastic.

Figur 2. Sockelbehandling

Anslutning till icke bärande vägg (ev. kylrum).

Utförs lika som anslutning till bärande vägg med skillnaden att hålkälen förses med armering av glasfiberväv G 272-330-9605 eller likvärdig. Hålkälen skall bottnas med skumplastlist, vilken fixeras på plats med kontaktlim punktvis.

Figur 3. Anslutning till icke bärande vägg

Anslutning till fristående, nedsänkt vägg (ex. frysrumsenhet).

Utförs lika anslutning till icke bärande vägg. Fogspalt mellan vägg och betongunderlag tätas med inpressad tätningsslang. Hålkälen bottnas med skumplastlist. Hålkälsradie något större än vid vägganslutning enligt ovan. Här ca 50 mm.

Figur 4. Anslutning till fristående nedsänkt vägg.

Anslutning i dörröppning till golvmatta.

Tröskellist 38 eller 30 mm mässing hellimmas till underlaget med NM Spackel 705 Elastic .Skruvar för fixering av skena byts mot spackel efteråt om hel tätning önskas.

Figur 5. Övergång mellan golvmassa och plastmatta.

Anslutning till foderrör för rörgenomföring.

Golvbeläggningen ansluts till foderröret med hålkäl radie 10 till 20 mm. Hålkälet utformas med NM Spackel 705 Elastic. Över hålkäl och foderrör samt ned på insidan av foderröret påföres NM Vägg 2000 i färg som golvsockel, tjocklek 300 till 400 µm.

Tätning mellan rör och foderrör görs med skumplastlist och förseglas med fogmassa typ byggsilikon (ej ättiksyrabaserad).

Figur 6. Anslutning till foderrör för rörgenomföring

Utförande av betongunderlag vid golvbrunn.

Fixera golvbrunnen så att dess överkant ligger minst 10 mm under det plana betongunderlaget. Lämna tillräckligt utrymme för tjockleksökning i beläggningen intill golvbrunnen.

Vid brunn i golv med fall kan lokalt fall omkring brunnen slopas.

Figur 7. Utförande av betongunderlag vid golvbrunn

Anslutning till fast golvbrunn.

Välj golvbrunn med smal, öppen kantkrage, ej brunn med klämring av sådan typ som används för golvbeläggning med golvmatta.

Välj rostfri brunn, ej plastbehandlad stålbrunn.

I rum med plant golv utformas lokalt fall med radie ca 500 mm i undergolv och golvbeläggning. Fall i undergolv görs dessutom något brantare för att ge utrymme för tjockleksökning i beläggningen från t till 2 - 3 ggr. t inom fallradien.

Figur 8. Anslutning till fast golvbrunn.

Anslutning till höj- och sänkbar golvbrunn, sk. teleskopbrunn.

Teleskopbrunnar förekommer i storkök som utslagsbrunnar vid t.ex. kokgrytor.

Fyll före montering av brunnens överdel, i falsen runt överdelen med NM Spackel 705 Elastic för att säkerställa att falsen blir helt fylld. Tillse att elastspackel täcker hela den del av brunnskanten som golvmassan ansluter till.

Figur 9. Anslutning mot höj och sänkbar golvbrunn, s.k. teleskopbrunn

Före fastgjutning av överdelen tätas öppningen mellan överdel och bottendel med inpressad tätningsslang.

Vid fastgjutning av överdelen görs ursparing i bruket som medger att beläggningstjockleken ökas till 2 - 3 ggr. tnärmast brunnen. Tjockleksökning görs som vid fast golvbrunn på en längd av ca 400 mm.

Golv omkring denna typ av brunnar utförs normalt med fall 1:50 till 1:100 mot brunnen varför lokala fall ej erfordras.

Spaltöppningen mellan överdel och bottendel tätas nedtill efter montage med fogmassa av typ byggsilikon.

1. Golv
2. Vad har vi att erbjuda, golv
3. Hur går då en epoxibeläggning till
4. Detaljlösningar
5. Pinholes, varför och hur undviker man dem ?

Skriv ut sidan