Balkong

När betong under en längre period utsätts för surt nedfall förlorar den sin alkalitet, pH-värdet på betongen sjunker ner till neutralt värde 7 och så småningom ännu lägre. Så länge pH-värdet på betongen ligger över 7 skyddas den ingjutna armeringen mot korrosion. Denna förmåga försvinner vid lägre pH.

Vad händer med betongen.

Man benämner denna process att betongen karbonatiseras vilket ur kemisk synvinkel inte är helt korrekt, det sura nedfallet består kanske mest av svavelsyra och andra föroreningar men naturligtvis även kolsyra. Alltnog, betongens rostskyddande förmåga försvinner, surt vatten tränger ner genom betongen och angriper armeringsjärn som börjar rosta. Rostkristallerna ökar i volym och spränger betongen som spricker och flagnar.
Samtidigt minskar konstruktionens bärighet med otrevliga konsekvenser som följd.

Vad kan man göra.

Epoxiplastens fysikaliska och kemiska egenskaper gör den mycket lämplig att använda vid reparation av ovan nämnda skador. En vanlig metod att undersöka betongens alkalitet är att fukta med fenolftalin som är färglös under pH 9 och röd på den alkaliska sidan. Detta kan ge en uppfattning om betongens alkaliska tillstånd. Däremot måste man vara på det klara med att karbonatiseringsfronten ofta ligger betydligt djupare än vad färgomslaget visar. Se mer i "NM Epoxi Handbok".  Kaviteterna efter urbilningen kan sedan lagas med NM Spackel 205 eller om det är stora volymer betong som skall ersättas så använder man NM BG 31 som limmar fast den nya betongen mot den gamla. Frambilade armeringsjärn rostskyddas med NM BG 31 RS innan gjutning med ny betong.

Det finns på marknaden färdiga kantskivor som man med hjälp av NM Spackel 205 fäster runt balkongens framkant och sidor. Efter dessa skivors överkant drar man av ett nytt skikt cementbruk som då limmas mot underlaget med NM BG 31. När detta nya skikt "brunnit" så mycket att det går att beträda målas ytan med NM Golv 50 serien som dels bildar en fuktspärr under cementens "brinningstid" dels sedan finns som ett estetiskt tilltalande slitskikt som hindrar det sura nedfallet att påverka betongen.

Balkonger och loftgångar.

NM Golv 50 Super är ett vattendispergerat luktfritt epoxisystem som kan anbringas på såväl torra som fuktiga ytor och som efter härdning inte bildar en diffusionstät spärr utan tillåter betongen att "andas" i takt med de temperaturvariationer den utsätts för. Av denna anledning är NM Golv 50 Super mycket lämplig att använda som ytbeläggning på altaner, takaltaner, loftgångar och liknande svårbehandlade ytor utomhus.

I de fall skadorna på balkongytan inte är tillräckligt stora för en pågjutning av en ny fallbetong men för stora för en målning med NM Golv 50 Super så ersätter man lämpligen dessa två material med NM Golv 100 UP .

Altaner och takaltaner.

Vad gäller altaner, takaltaner och liknande ytor med uppvärmda utrymmen under bör man här alltid välja en beläggning som kan "andas".
Golv på ytor med uppvärmda utrymmen under har alltid problem med fuktgenomvandring från det varma utrymmet upp genom altangolvet mot den kalla ytan. Denna fuktvandring pågår under hela den kalla årstiden. Har man då lagt på en diffusionstät beläggning bildas till slut ett vattenskikt under denna täta beläggning. När sedan vårsolen ligger på altanytan så värms denna upp kraftigt, vattnet under expanderar och beläggningen vill sedan inte hålla utan spricker sönder, lossnar och flagnar. Vad skall man då göra?

Ett sätt är att lufta hela bjälklaget, en ofta kostsam och arbetskrävande operation, men om man kostar på sig detta kan man sedan lägga på mycket kraftiga beläggningar  utan framtida bekymmer.

En annan väg att gå, och betydligt billigare, är att behandla ytan med någon av våra vattendispergerade epoxisystem typ NM Golv 50 Super och NM Grundering BP 50 Super. Dessa golvmaterial är diffusionsöppna och tillåter betongen under att andas, däremot är de helt vattentäta.

Skriv ut sidan